På vägen till Kalmar stannade vi vid Sölvesborg för att rasta Emma. Vi passade även på att fika. Emma hade egna mackor med ost och köttbullar, som slank ner i ett nafs. Sen började hon tigga av vårt......
Enkel men god fika innan vi far vidare mot vårt mål. Vi skall bo hos en kompis i Kalmar som också hon har en Cane Corso hund och som är bror till vår.
Här sitter Emma och väntar på att glufsa i sig mer mat.....ja hon åt sina egna mackor snabbt så då får hon vänta på husse och matte.
Det var en fin rastplats och mycket väl städad.
Uppe i Kalmar hann vi inte mer än packa upp förrän min kindtand värkte. Så pass mycket att jag inte stod ut. Så vi ringde 112 vilket man skall göra i dag vid akutbesök till tandläkaren.
Jag fick en tid direkt.
Nu gäller det ha tungan rätt i mun så man inte hamnar på mammografin...haha...hur skulle det se ut? Det blidde ett större ingrepp och en provisorisk lagning, för tanden är förberedd för rotfyllning....men värken försvann med en gång.
Efter tandläkarebesöket for vi iväg till Öland och något som heter Böda.....
En underbart fin strand. Hundarna trivdes och de både badade och grävde stora hål. Ja Emma grävde vid vår filt så allt rämmnade.
Här sitter man, blek som en sill, och solar med två hundar (Emma och hennes bror Milo) och kompisarna.
Matta och slöa efter allt badande så åkte vi hemmåt, men ville in om och kolla på Ölands raukar.
Havet var så vackert och Blå Jungrun låg så mystiskt där i horisonten. En ö som bland annat Ivar Lo Johansson skrivit om.
En vindsurfare sökte vind för att kunna få fart.
Det fanns en hel del raukar och Ölandsstenar...sådana mina föräldrar har i trädgården som gångplattor.
Dagen efter åkte vi till Saltor, Pataholm. Ett ställe som var inhägnat för att boskapen skulle kunna vara där men som också bestod av stränder, skärgårdar och träd. Inte ett hus och inte en brygga......bara ren och skär natur. Värmen var olidlig och solen stack på huden.
Vi hade träffat en dam med en Cane Corso (Jay Jay), men hon hade två till hemma. Egentligen skulle vi bli fler men det kom inte mer än så här.
Naturen här var fin men det var FÖR varmt.
Havet var lugnt men här var svårbadat både för hundarna och oss.
Alla dessa stenar.
Så vi gick tillbaka till bilarna och åkte hem till damen vi hade träffat.
Här kunde hundarna springa lösa och kolla på hästarna m.m.
Det blev grillad korv i massor.....sedan vid 18.00 tiden körde jag, A och Emma hem till Malmö igen......vid Hörbytrakten åkte vi rakt in i ett otroligt oväder med åska, regn och gråa, ja nästan svarta moln.
