fredag

Inne i processen igen, vemod och minnen.

Det här är hjärtmottagningen ingång 44 på SUS, Skånes Universitetssjukhus. Efter nästan 13 år skulle jag i dag göra en ultraljudsundersökning på mitt hjärta. Det var med blandade känslor jag traskade in i byggnaden.


Ett gigantiskt väntrum väntade på mig.

Jo, det är väntrummet och inomhus. Fem våningar upp kunde man se inne ifrån.....wow...det blev min tur. Nya maskiner och nya metoder användes i dag för ultraljudet. Det kändes både bekant och bortkommet. Men ruljansen är igång och allt börjas om igen. Ny doktor nya tider och nya undersökningar.....nu är jag under koll men ändå inne i det som jag egentligen inte vill va. Det har inte varit en kul dag i dag men en MÅSTE dag och det tog verkligen på krafterna att få alla minnen tillbaka i skallen....väldigt ansträngande. Jag orkar inte igenom det en gång till....inte.

Här vid buss 3 hem så finns ett fräkt hyreshus. Cykelbanan är ny och mycket runtomkring är nytt. Utmattad och lite avslagen tog jag bussen hem.

Ett par kul saker hände i dag i alla fall. A och jag fick besök av Gaston, en kompis från Örebro. Han var här en stund. Sen att få komma hem till A och Emma är ju nice. Så en kul sak till, jag fick min magnetskylt "Hund i bil".

8 kommentarer:

  1. Javisst är det en förträfflig idé med en tacksamhetsbok! Man tar så mycket för givet. Ända tills det inte är en självklarhet längre.
    Ha det gott

    SvaraRadera
  2. Oh, kan tänka mig att man blir betänksam, hoppas i alla fall att det tickar på som det ska. Det är dig verkligen väl förunnat.
    Agneta kram

    SvaraRadera
  3. Camilla

    Ja att ta saker för givet är inte bra. Jag lever i nuet och planerar bara en del. Oftast är detta en spännande väg också fär man vet inte vad som skall hända.

    SvaraRadera
  4. Snäckskalsdalen

    Kanske kan det låta knäppt att man är trött på att få hjälp på ett sjukhus. Men jag är enbart trött på allt som har med sjukhus och göra. Har nästan vuxit upp på ett. Att ge sig in i kontroller igen är en trygghet visserligen men ändå känns det som ett stort bakslag.

    SvaraRadera
  5. Inte kul att vara skraltig, oavsett på vilket vis det är. Jag förstår att du är hjärtinnerligt (haha!) trött på att valsa runt i vårdapparaten. Men ändå ... Någon lär någon gång ha sagt: "Livet är för jävligt. Men alternativet är värre." Och nog ligger det väl en hel del sanning i det?

    (Gillar din hemsnickrade löpsedel från Aftonbladet!)

    SvaraRadera
  6. Det där väntrummet var nog det pampigaste jag sett i den vägen. Frågan är om man orkar med att uppskatta det när man väntar på undersökningar av det slaget du gjorde. Jag hoppas att du slipper besöka det alltför ofta framöver, även om det är väldigt bra att det finns.

    SvaraRadera
  7. Stjärnkraft/Nina

    Måhända är alternativet värre men någon hejd på alla undersökningar, vårdapparater och undersökningar får det va. Har haft 13 års paus nu och hoppas det får vara.

    SvaraRadera