Östergötland turen/midsommarfirande

Min midsommar firade jag i Kisatrakten. Jobbade ju men vi fick en liten midsommar ändå som assistenter. Här har vi klätt pelarna till verandan med lönnblad, då björk är väldiggt sällsynt i dessa trakter. Dukat med gult och blommor. Sill och dricka på bordet.

Bordet från verandan. Lagom med mat men gott.

Vackra blommor hittade jag i skogskanten.

En Ek...så ståtlig framför ett hus vi senare skall besöka nere vid en sjö.

Här är sjön. En liten mysig brygga att bada ifrån eller där man kan förtöja en eka.

Vassen stack upp från ytan och vattnet var ruggigt på ytan. Vinden kylde lite i värmen och det luktade sommar.

Stugan så liten. Utan el och utan vatten. Men som tur var bodde vi inte här alla hela tiden. Detta är bara en stuga famlijen har att låna ut. Vattnet fick man förresten hämta i en källa en bit bort.

Ena långsidan, där ingången finns. Huggormar var det gott om och dom gillade inte att man var där. De hade krupit upp halvägs på väggarna för att markera vi inte var välkomna....det var inte en orm utan flera.

Tillbaka vid stora boningshuset med el men utan TV så fanns det ängar och hagar. Här går en häst alldeles ensam och varm.

Blommorna trivs och här var det blått.....

Vägen till det gamla stallet var grus och rykig, men det är så det skall vara på landet. Lite grus i skorna och mellan tårna skadar ingen människa.

Dessa smörblommor får avsluta inlägget, då resterande bilder innehåller personer men då också jag får ta hänsyn till att alla inte vill synas. Hoppas ni fick en liten inblick i min lilla tur.

Veterinären & skogspromenad på Göingeholm

Puh, sicken en morgon tänkte vår hund Emma när vi hade parkerat utanför djursjukhuset i Malmö. Här har hon varit ett otal gånger, så hon känner mycket väl igen sig.

Här sitter hon tjurig och lite negativt laddad. Hon har blandade känslor för sjukhuset. Väntrummet är ju kul för där finns ju både kaniner, katter och andra hundar. Men doktorerna är ju skäll objekt.

Emma och min sambo på väg in för att vaccineras, hunden alltså...ha ha.

Efter sjukhusbesöket körde vi E22 mot Kristianstad. Inriktade på Häglingetrakten, mellan Höör och Hörby. Ett par tuffa vindmöllor står längs vägen.

Södra Rörum vägen mellan Hörby och Häglinge. Fullt av bokskog och bitvis granskog. De som säger att Skåne inte har skog har aldrig varit här i trakterna, för här kan man verkligen gå vilse.

Vi har parkerat vid Sjövikens café, det återkommer jag om i detta inlägg längre ner i inlägget. Här har vi kommit förbi stugområdet Ankhult och är vid en gammal båthus plats. Emma doppar "fötterna" i det kalla vattnet.

Detta är Bosarps sjön. Det är denna sjö som nämns i filmen Hurvamordet, där polisman Tore Hedin dränkte sig efter att ha mördat och mordbränt. Här finns stora gäddor och härliga små aborrar att meta.

Emma springer från vattnet och har skogen i sikte. Hon älskar att vara lös och i dag fanns det en hel del att lukta på, hon såg till och med två rådjur.

Här spanar hon efter ett hjärnspöke eller en ekorre som klättrar i trädet...ja det kan vara vad som helst som hon tror sig se eller ser...he he.

Matte och Emma traskar den lilla mysiga grusvägen inne på Göingeholm. Här är det så skönt att gå och i dag var det vår i luften.

Idyll verkligen trots det inte knoppats på träden ännu. Dessa lärkträd är så fina.

Emma rasar fram i bäcken. Dricker nästan upp allt vatten.

Bäcken åt andra hållet. Här i skogen finns myckt vattenflöden.

Traktorn lastar på trädstammar som om det vore tändstickor. Det var skövling på gång.

Tussilagon stod i full blom längs vägen...så vacker och längesedan man såg sådana.

Här brukar vi sitta och fika. Inget vackert ställe precis men ljuvligt skönt och rofullt.

Min sambo dukar fram picknicken. Inte så avancerad men god. Promenaden tar ju ett par timmar och här har vi gått halva sträckan.

På väg tillbaka till bilen tar vi oss igenom stugområdet Ankhult igen. Stugan på höjden ligger så fint mot sjön.

Sådan här utsikt har dom i stugan ovan. Lilla ön brukar vara större men efter vinterns snömängder så är den nästan under vatten.

Denna lilla blå stuga ligger i spetsen av vägen. En en korsning där tre vägar möts. Men stugan är så fin och är lagom stor som sommarstuga.

Sjövikens If står det på väggen. Det är en väldigt känd bangolf anläggning för de som sysslar med bangolf. Banorna är väldigt fina och hållna. Men hit cyklade man som liten och köpte glass, läsk eller spelade bangolf. Caféet ligger i en sväng och ut mot badstranden vid sjön.

Här en del av banorna. Vissa rejält knepiga och andra lite lättare.

Denna banan ser svår ut. Inte nog med att man måste sikta bra, bollen skall ha kraft nog att åka upp i rännan....puh.

I fönstret bredvid golfuthyrnings lokalens entré finns urklipp från tidningar om golfturnéer. Lite kul ju.

Vill man inte spela golf så köper man en läsk eller glass och sätter sig här och njuter utsikten mot sjön.

Så här är utsikten från caféet. Det var i denna viken som Tore Hedin, Hurvapolisen på 50 talet, dränkte sig. Hans stuga ligger ännu i dag kvar, precis predvid caféet. Här stod också hans Reanult bil vid strandkanten då han gick ut i vattnet och drunknade.