tisdag
Campingutrustningen (Nordkapresan).
måndag
En klurig berättelse om vad ? ? ?
År 2000 gick jag på KomVux här i Malmö och läste upp lite betyg, bland annat Svenska. Vi fick i uppgift en dag att skriva om en sak som stod oss nära och ömt om hjärtat. Fröken sa till alla killarna: "Skriv inte om elektronik eller bilar", för hon menade på att vi skulle använda mer fantasi än så. Jag skrev då om en sak som man egentligen inte kunde ana och man trodde jag skrev om något helt annat, som fröken hade blivit upprörd av till en början innan hon förstod. Läs själva så förstår ni kanske varför hon blev upprörd. Meningen är ju att man inte skall förstå vad jag skriver om förrän i slutet.
Kärlek vid första ögonkastet
Alla har vi väl haft en dröm här i livet?
Jag har haft en dröm sedan skoltiden, som senare i livet skulle slå in. Drömmen var om henne, den lilla fina, hennes ålder skulle inte ha någon betydelse.
Många var mina krav men alla behövde inte stämma in, huvudsaken var att hon en dag blev min. En vacker dag för tre år sedan stod hon plötsligt där framför mig men sa inte ett ljud. Hon tillhörde då någon annan men för mig var det "kärlek vid första ögonkastet" och nu skulle hon bli min hade jag bestämt. I ett par veckor besökte jag henne dag ut och dag in och tog med henne på småturer bl.a. en gång ut till landet och tittade. Hon var verkligen en liten skönhet och så pigg och alert.
Så en dag kom hon äntligen till mig och jag var i sjunde himmeln, det blev en av mina finaste dagar på länge. Så liten och så tyst stod hon nu där och jag tittade länge på henne. Jag började kalla henne för "Mini" eftersom hon var så otroligt liten, ja ibland så liten så det blev jobbigt.
Mini var då 23 år men såg faktiskt ut att vara ännu äldre men sådant kunde man ju fixa till tänkte jag. Sommaren kom och vi skulle nu på semester tillsammans (den första sedan vi träffades)och vi skulle till Örebro. Solen sken och hon hade lätt för att bli varm, så även jag, då fick vi stanna en stund och vila. Hon var lugn och sansad att ge sig ut med och protesterade nästan aldrig, dit jag skulle skulle även hon. Hennes "framparti" gungade ibland mjukt när vi körde över väggupp men hennes "bakparti" var lite stelare och en aning bredare också.Vi hade haft en underbar semester och nu väntade den först vintern henne. Hon hade svårt för snö och det var ofta problem för henne att komma över större snövallar och andra snöhinder p.g.a att hon var så liten. Ibland fick jag hjälpa henne på traven men oftast gick det bra ändå. Hon blev förstås kall väldigt lätt och då ville hon absolut ingenting. En vinterdag blev hon sparkad av en kille och fick ett märke på sig, det skar i mig när jag såg det.
Vi hade underbara år tillsammans men hon började kräva mer och mer pengar som skulle gå till hennes utseende. Hon genomgick en del försköningar och förbättringar vilket ibland kunde bara blir för mycket. Hon var nästan alltid ren och snygg och alla jag känner tyckte mycket om henne. Trots allt underhåll så pekade, skrattade och tittade folk på oss när vi var ute tillsammans. Många kom fram och tittade på henne och ibland var det t.o.m någon som kände på henne. :(
Det tyckte jag inte speciellt om men hon brydde sig inte om det. Vi var som sagt ute varje dag och den senaste tiden blev hon trött i sina leder. Krafterna hon hade från förr fanns inte längre och hon ville ibland inte följa med mig.
Hennes utseende började att förändras och fick sprickbildningar och fula märken på sig. Hon började också nu dricka mer och mer så nu gick det ännu mer pengar. Hon drack väldigt mycket varje månad, vågar knappt tänka på det. Ibland fick hon en gräslig hosta som kunde göra så att hon hoppade till. Hon var nu väldigt sliten och där stod jag maktlös och utan pengar. Vi drogs ifrån varandra mer och mer och till sist blev hon helt ensam och övergiven. Instängd i ett mörkt skrymsle fanns hon den senaste tiden.
En dag kom en kille och öppnade portarna för henne och hon följde honom hem, det var sista gången jag såg henne.
Jag saknar min "Mini" väldigt mycket, hon var ju trots allt min i tre år. Min kära lilla bil är nu borta, in egen lilla Austin Mini Clubman (hundkoja).
Ja kan ni förstå frökens reaktioner och tankar då hon läste denna uppsats? ha ha..... så här skrev hon:
En fyndig och rolig berättelse, trevligt skildrad. Visst kunde det varit en kvinna!
.jpg)
